Assistans under sjukhusvistelse personlig assistans

Enligt huvudregeln kan man inte få assistansersättning när man vårdas på sjukhus.

Man kan dock få assistansersättning vid en kortare sjukhusvistelse om det finns särskilda skäl (106 kap. 25 § SFB).

Enligt förarbetena kan särskilda skäl anses finnas exempelvis i
• de fall där karaktären av funktionshindret gör det särskilt angeläget att den personliga assistenten finns till hands (prop. 1995/96:146 s. 15)
• situationer då en persons funktionshinder eller kombination av funktionshinder, hälsotillstånd eller möjligheter att kommunicera kräver att en eller ett starkt begränsat antal personer med ingående kunskap om den funktions hindrade finns till hands (bet. 1995/96: SoU15 s. 16).

Avsikten med bestämmelsen var inte att personlig assistans ska ersätta den omvårdnad sjukvårdshuvudmannen är skyld ig att ge (prop. 1995/96:146 s. 15).
Om personen är ett barn ska du dessutom bedöma om hjälpbehovet under en sjukhusvistelse faller under normalt föräldraansvar , se avsnitt 6.5.3 och Domsnytt 2015:039. Även om sjukhusvistelsen förväntas bli långvarig ska ersättning kunna betalas ut under ett initialt kortare skede (prop. 1995/96:146 s. 21). Som kortare tid för vård på sjukhus bör räknas en tid på högst fyra veckor (RAR 2002:6 till 106 kap. 25 § SFB , se även Domsnytt 2012:031).

Om personen lämnar in en räkning där det framgår att sjukhusvistelsen har varat mer än fyra veckor kan assistansersättning inte betalas ut för den tid som överstiger fyra veckor även om kravet på särskilda skäl är uppfyllt. Vid bedömningen av särskilda skäl är utgångspunkten att personen är beviljad ett antal assistanstimmar enligt 51 kap. 9 § SFB. Om det finns särskilda skäl kan personen använda dessa timmar även under en sjukhusvistelse. Om det inte finns särskilda skäl påverkar det inte antalet beviljade timmar enligt 51 kap. 9 § SFB. Däremot kan ut betalning inte göras för de timmar då personlig assistans har lämnats under tid som personen vistats på sjukhus när Försäkringskassan har bedömt att det inte finns sär skilda skäl (106 kap. 24 och 25 §§ SFB). Eftersom huvudregeln är att assistansersättning inte lämnas för tid när personen vårdas på ett sjukhus måste han eller hon begär a att Försäkrings kassan prövar om det finns särskilda skäl för att assistansersättning ska kunna lämnas under en kortare vårdtid på sjukhus.

Om personen begär att Försäkrings kassan tar ställning till om det finns särskilda skäl ska en prövning göras. Försäkringskassans ställningstagande ska framgå i ett skriftligt beslut. Om det bedöms finnas särskilda skäl så gäller det beslutet till dess det finns anledning att ompröva rätten till assistansersättning enligt 51 kap. 12 § SFB. Den som får assistansersättning ska genast anmäla till Försäkringskassan om förhållandena ändras så att rätten till assistansersättning påverkas enligt 110 kap. 46 § SFB. Det gäller även den till vilken assistansersättning har betal ats ut enligt 51 kap. 19 § SFB om han eller hon känner till de ändrade förhållandena. I denna skyldighet ingår att anmäla vistelse på sjukhus som på verkar rätten till assistans – ersättning. Om särskilda skäl finns får personen själv avgöra hur många assistans timmar som han eller hon behöver under sjukhusvistelsen, men en förutsätt ning för att kunna ersätta den är att det ligger inom ramen för antalet beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. 9 § SFB. Eftersom begäran om att Förs äkringskassan ska pröva om det finns särskilda skäl enligt 106 kap. 25 § SFB inte avser en ansökan om fler assistans – timmar kan den prövningen ske trots att en försäkrad fyllt 65 år (51 kap. 8 § SFB). För att få ersättningen utbetalad för den tid som perso nen har vårdats på sjukhus måste han eller hon också skicka in blanketten Räkning assistans ersättning (FK 3057). Där ska personen lämna upplysningar om han eller hon har vårdats på sjukhus, vårdperiodens längd, datum för in- och utskriv ning och om assistans har lämnats under vårdtiden.