Regeringen har anlitat en särskild utredare att se över möjligheterna att stärka rätten till personlig assistans för stöd vid egenvårdsinsatser. Utredaren kommer även att ge förslag på hur hjälp med tillsyn kan bli bättre samt se över föräldraansvaret vid bedömningen av barns rätt till personlig assistans. Att stärka assistansen är en prioriterad fråga och syftet är att öka kontinuiteten och förutsägbarheten inom personlig assistans och assistansersättning.
I egenvårdsinsatser ingår hälso- och sjukvårdsåtgärder som en legitimerad hälso- och sjukpersonal har bedömt att en patient kan utföra själv eller med hjälp av någon annan. Detta kan vara allt från både enkla som till mer avancerade åtgärder. Till exempel såromläggning, sondmatning, hemdialys eller respiratorvård i hemmet.
I direktiven gällande tillsyn ses det över kring övervakning som behövs på grund av psykisk eller fysisk funktionsnedsättning samt aktiverings- och motiveringsinsatser. En ändring av praxis har medfört att färre personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar beviljas personlig assistans.
Vid bedömningen av rätten till assitansersättning för barn ska ersättningen bara betalas ut för hjälpen som inte ingår i det ansvar en förälder normalt sätt har för ett barn i motsvarande ålder. Detta kan dock vara en komplicerad bedömning och därför ska utredaren se över om det går att förtydliga eller smalna av föräldraansvaret. Utgångspunkten ska vara att ett barns rätt till personlig assistans ska säkerställas på ett ändamålsenligt sätt. Föräldrar till barn med funktionsnedsättning ska ha rätt till den avlastning de behöver för att kunna balansera familjeliv och arbete på samma sätt som andra föräldrar.
Uppdraget ska redovisas senast den 23:e mars 2021.
Författare: Andreas Svensson
